Utkast 26 mars 2013 , skrivet av Bo-E.Sjöberg


Johan Sjöberg i Bodaryd 1837 – 1929,

något om hans insatser och liv.

Han skrev ofta sitt förnamn enbart som

Joh, i Riksdagen var officiella namnet

Johan Sjöberg i Bodaryd.

Något om Johan

Johan Sjöberg föddes i Forserums socken, Jönköpings län. Ägde där 13/75 mantal Fintorp Norregård. Flyttade 1866 till

Stockaryd och köpte Bodaryd nr 1 om 1/8 mantal, taxeringsvärde år 1885 SEK 5300.

Det fanns vargar i Småland i slutet av 1800 talet och på gården i Bodaryd fanns både vargnät och en kraftig vargsax för att fånga vargar. Det fanns även en varggrop på ägorna har min far berättat. Skor till Johan gjordes av Carl Lönnblad i Stockaryd och skomakaren har berättat för mig och att han gick till Bodaryd för att ta mått på fötterna.

En bonde i Skörhults by i Hjälmseryds socken hade 5 döttrar och i slutet av 1870 talet var den äldsta i giftasålder. Detta visste Johan och han skrev ett brev till bonden Per Johan och låter förstå att hans ännu ej myndige son Sven Johan fattat tycke för Lovisa och att han önskade att de tu finge varandra. Han påpekade dessutom att om det blev ett nej så skulle det inte störa vänskapen mellan familjerna. Och det blev dessa två som så småningom bosatte sig i Notholma, Stockaryds socken.

Johan Sjöberg var sockenstämmans ordförande i Stockaryd. Nämndeman, landstingsman och dessutom kyrkvärd.

Dessutom var han ledamot av ägodelningsrätten ( en domstol för fastighetsbildningsmål).Han var socknens representant i Jönköpings Läns Brandstodsbolags styrelse i mer än 44 år.

Han var ledamot av Riksdagens andra kammare 1885 – 1908 och Johan Sjöberg var invald som representant för Västra Härad och oftast med mycket stor majoritet. Han blev utnämnd till Riddare av Vasaorden , RVO, för sina mångåriga insatser i samhällets tjänst. I prokollsböckerna för Stockaryds socken står att läsa att Johan ofta valdes till sina ämbeten med mycket stor röstövervikt.

Johan var under lång tid ordförande i sockenstämman. Detta innebar att han ofta var på resor t ex till Komstad i Sävsjö för överläggningar om vägarna i Västra Härad. Han reste till Jönköping för bl a möten med Brandstodsbolaget. Han var också landstingsman.

En anteckning i en protokollsbok från Stockaryd visar att brödlimpor delades ut i skolor för barnen inte skulle behöva svälta för då ” hungriga elever kan inte lära sig något”.

I sockenprotokoll från 1800 talets slut kan man läsa om återkommande diskussioner om utskänkningstillstånd för vin och sprit på de då fåtaliga ”krogarna” i Stockaryd. Även detaljförsäljning av spritdrycker diskuterades ofta. Även tillstånd att driva handel med öppen butik i Stockaryd var ofta uppe till diskussion.

Johan motionerade om införandet av två fasta marknadsdagar in Stockaryd. Johan hade uppenbarligen sett de negativa följderna av alltför mycket drickande och han var restriktiv när det gällde tillstånd för vin och sprit både för servering och försäljning över disk.

Intressant är att han lyckades ordna så att alla deras fyra pojkar kunde skaffa sig egna gårdar: Notholma, Målen, Hetseryd och Hällaryd.


Något om Riksdagen vid 1800 talets sista årtionden.

Mandatperioden var tre år och antalet ledamöter 190 men fixerades 1894 till 230.

Från 1866 var endast de män, över 21 år, som hade en årsinkomst av minst 800 kronor eller ägde fast egendom med taxeringsvärde minst 1000 kronor eller arrenderade en gård med taxvärde minst 6000 kronor röstberättigade. Vid Andra Kammarens start 1866 var bara ca 5 % av befolkningen röstberättigade och av alla myndiga män över 21 år enbart 21 %, År 1907 hade siffran stigit till10,0 % men ca en femtedel föll bort på grund av de s k strecken som var t ex låg inkomst, icke betalda skatter, fängelsedom.

I början gällde enmansvalkretsar men på flera håll i landet utsågs riksdagsmannen via av sockenstämman valda elektorer. Detta innebar ett renodlat personval vilket betydde att den valde riksdagsmannen blev något av en kung inom häradet. Vid val till 197 års andra kammare fick Johan 576 röster och närmsta röstetal hade ”Godsegare Räf” med 461 röster. Johan ansågs protektionistisk och konservativ och hade detta år plats i konstitutionsutskottet.

Partistrukturen under Johan Sjöbergs tid var helt annorlunda och dessutom varierande. Johan var först medlem i Lantmannapartiet.

Detta parti delades p g a osämja om tullar år 1888 . Johan valde att gå med i det Nya Lantmannapartiet som var protektionistiskt och därmed ville skydda bondnäringen från importerade jordbruksprodukter. En återförening skedde 1895 och då hade Lantmannapartiet 137 av de 230 platserna i Andra Kammaren.

Riksdagen öppnades alltid i mitten av januari månad. Johan åkte med tåget från Stockaryd via stambanan som öppnades 1864, till Stockholm. Riksdagen betalade enbart resan vid Riksdagens början i januari och returresa vid dess slut 4 månader senare. En gång var Johan S på kant med Stinsen i Stockaryd och betalade då biljetten till Stockholm till Stinsens förargelse i ettöringar!

Riksdagen sammanträdde i ett hus på Riddarholmen (idag Kammarrättens hus) som tidigare varit Riksens Ständers Hus och som 1829 hade byggts om till sammanträdeslokaler. Ett nytt riksdagshus byggdes på Helgeandsholmen 1905 som sedemera helrenoverades för enkammar riksdagen.

Arvodet år 1867 uppgick till 10 Riksdaler/kronor per dag under högst 120 dagar och höjdes inte förrän 1917. Riksdagen betalade bara en resa tur och retur för varje års Riksmöte.

Bostad i Stockholm fick Johan ordna på egen hand. Noteringar visar att han hade en bostad på Mäster Samuelsgatan 3, kanske hotell, kanske ett hyresrum. Ledamoten i Riksdagen hade enbart tillgång till sin bänk i plenisalen och till sällskapsrum. Det fanns ingen sekreterarhjälp eller inte ens något partikansli tillgängligt, inte heller fanns det telefoner.


Något om Johan Sjöbergs insatser i Riksdagen

Han började som suppleant i Konstitutionsutskottet och blev så småningom ordinarie ledamot. Han blev även suppleant i Bankoutskottet ( kan jämföras med dagens Finansutskott). Johan var även verksam i Lagutskottet. Han blev även invald i olika tillfälliga utskott.

Johan hade ett 30 tal egna motioner under åren och deltog i flera tillsammans med kollegor. Hans första motion nr 26 – 28 januari1886 gällde ett förslag till höjning av ”beväringsmanskapets” dagavlöning från 10 öre per dag till 50 öre per dag under övningar och marschen till övningsplatsen och efter två dagar skulle lönen var en krona och femtio öre per dag.

Nästa motion 84 , 14 maj 1887 handlade om att få en utredning om förbättrade lånevillkor för låntagare från hypoteksbanken och hypoteksföreningar. Motion 29, 25 januari 1888 är ett förslag till skattesänkning beträffande grundskatter och lindring av skatter för rusthållning. Grundskatter motsvarar dagens fastighetsskatt och då främst gällande jordbruksmark.

I motion 8 , 16 januari 1899 begärde Johan att Riksmöte skulle sänka frakten på kalk med 30 %. Johan var tullförespråkare och begärde i motion 64 , 21 januari 1889 importörer av ”fläsk och ister” skulle bekosta kontroll vid import så att det inte fanns ”sjukdomsämnen” i varorna.

Den sanne nykterhetsvännen Johan föreslog förbud att sälja vin och maltdrycker i ”öppen bod”, ej heller att lämna ut sådan varor utan betalning. Lantbrukaren var mån om bönderna och i motion 16 , 11 .oktober 1890 föreslog han att ”margarin skall givas sådan färg, exempelvis blå, att detsamma kan skiljas från natursmör”. Motion 59, 26 januari 1891 gällande förkortning av handläggningstiden för fastställande av lagfart från 10 år till 5 år. I motion 126, 28 januari 1896 begär Johan för att befrämja nykterheten ”att spirituösa drycker i mindre kvantitet än 50 liter icke få emottagas för transport såsom il- eller fraktgods på jernvägar”. Motion 127, 28 jan 1896: Johan föreslog att ” egodelningsrätts ordförande skall till skiftesmannen återställa kartor och handlingar sedan meddelat utslag och överklagad lantmäteriförrättning utan lösen”. Motioner nr 7 och 9, 16 januari 1899 föreslår att frakttaxa på Statens Järnvägarskall sänkas för potatis med 50 % och reduceras för kött och fläsk. I motion 9 från 18 januari 1902 föreslår han att maltdrycker m.m. inte får säljas på annan ort än där tillverkningen äger rum utan kommunalstyrelsen tillstånd.


Källor:

Riksdagens protokoll

Sockenprotokoll från Stockaryds socken

Kongen i Boda, Einar Magusson